Musikpodden
, Yle Vega
På medeltiden var det förbjudet att spela tritonus i kyrkor. Däremot är det ett välanvänt musiktrick i skräckfilmer. Men vad är det i den här tonföljden som gör att det känns så obekvämt och gör oss illa till mods? Och hur kommer det sig att tritonus ändå i vissa musikstilar kan användas flitigt, som i blues, utan att det låter skrämmande? Tillsammans med Mårten Svartström reder sångaren och musikern Emma Raunio ut begreppet tritonus och spelar kända musikstycken som använt sig av det så kallade djävulsintervallet. Musiken som hörs i programmet: Mustasch - Tritonus Keith Clark & Slovak Radio Symphony Orchestra - Danse macabre i g-moll, Op. 40 av Camille Saint-Saëns Gianandrea Noseda & London Symphony Chorus & Orchestra - Requiem Aeternam ur War Requiem, Op. 66 av Benjamin Britten Stephen Schwartz - No One Mourns the Wicked Elmore James - The Sky Is Crying Har du någonting du vill att vi tar upp? Hör av dig med tips, frågor, tankar och berättelser till: musikpodden@yle.fi.
Whatsapp
X
Facebook📺 Iltapulun TV-visa
Visa alkaa mainoksen jälkeen.
-painiketta.
Lisää Koti-valikkoon.